Idag

Tillbaks igen. Tillbaka till mig själv.

Ett kapitel tog just slut och jag sitter som i väntrummet. Jag vet att nästa börjar snart, men inte exakt när och exakt hur.

Nu sitter jag och skriver på min morgontid. Som jag har insett att jag måste göra för att behålla kontakten med min inre låga.

Precis som jag behöver börja var dag med meditation för att hålla kanalen inåt öppen och höra impulserna från Tillvaron, så behöver jag börja varje arbetsdag med att skriva. Fritt. För att höra min inre röst och hitta min kompassriktning.

Jag gör så mycket olika saker och många arbetsuppgifter och projekt är initierade av någon annan. Gott så. Det är precis som det ska vara. Det har utvecklat mig enormt. Och det mesta har på senare tid legat mycket närmre mig själv och varit väldigt kul. Men jag har en dröm, om att verkligen skapa ett liv som är MITT. I meningen att det är i samklang med min natur och min passion. Och det är den drömmen jag hela tiden arbetat och arbetar för.

För varje dag som går blir det tydligare att jag inte kan jobba med saker jag inte är i samklang med. Eran i mitt liv när jag totalt kunde fejka och köra över mig själv, för att passa in, tjäna trygga pengar, är över. Jag måste iallafall ha med mig själv in på arenan och utgå från mig i dom arbetsuppgifter jag utför. Det är smärtsamt tydligt i min kropp.

Och jag behöver fylla på varje dag och varje vecka med konstnärligt skapande. Uttrycka det jag är här för att uttrycka. Skapa det jag är här för att skapa. Pretentiöst eller inte.

Intressant känsla. När skavet blir stort att det blir fysiskt.

Intressant dilemma, att känna så här och försöka förklara för omvärlden utan att betraktas som knäpp, berättigad, bortskämd och överkänslig. Eller är det bara mina rädslor som jag projicerar på min omvärld? Jag vet inte.

Jag vet bara att jag har sökt så länge och jobbat så hårt för att våga och kunna, ha råd, att vara mig själv och leva ett liv som jag valt och väljer. Få designa mitt liv.

Just idag känns det som om jag inte orkar så mycket mer bortkompromissande av mig själv och min längtan och starka känsla av vad min uppgift i detta livet är.

Töntigt eller inte. Så känner jag.

Idag.

Over and out.